Den tyska översättning av De Aderton (Achtzehn eller 18) hr fått ett mycket fint mottagande i Tyskland.

Mest överraskande är att Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) ägnar boken uppmärksamhet. Enligt mitt förlag skriver FAZ mycket sällan om spänningsromaner eller deckare, och när de gör det är det oftast i nedvärderande ordalag. Men Achtzehn klarar jämförelsen med Stieg Larssons Millenium-trilogi och får omdömet ”anakronistiskt charmig” och författaren benämns som ”inte oskicklig”. Enligt min tyska förläggare är det tyska för ”skicklig” och hon menar att recensionen är ”Lysande!”

Senast i raden av uppskattningar är Christian Beisenherz, journalist på WDR (”Västtyska radion”) i Dortmund. Han gör Achtzehn till veckans tips i sin ”Krimi Rund”:

Maxbetyg får boken i ”Schubys Schmöker-Tipp” från ett glansigt magasin som jag tyvärr vet ganska lite om. Men stort tack för fina omdömet. Pageturner är ett betyg jag tar emot med största glädje. Det var vad jag hoppades kunna skriva. Och ”genial spänningsbåge” samt ”storartade karaktärer” gör mig ju närmast förlägen.

Bokrecensenten Sigismund von Dobschütz driver dels en egen bokblogg/instagramkonto ”Buch Besprechung” och publiceras också i flera tyska tidningar. Dobschütz menar att historien ”skickligt blandar historiska fakta med en kriminalhistoria” och att han med ”spänning ser fram emot fortsättningen i nästa bok”.

Den 9 juni 2020

”Högsta Domstolen förordnar att riksåklagaren ska inkomma med skriftlig förklaring i ärendet.”

Vad innebär detta?

Att Riksåklagaren ombes lämna förklaring är ett första steg mot beslut kring resning för Son Do – även om det inte alls behöver leda till att resning beviljas. 
Men i de fall när resning sker är detta nästan alltid första steget.

För Kaj Linna innebar det till exempel att RÅ kom tillbaka med besked tre månader senare. Då menade RÅ att man INTE tyckte att Linna skulle beviljas resning (vanligtvis det RÅ brukar anse). 

Sen fick Linna yttra sig på detta. 

Sen, ännu flera månader senare, beviljade då Högsta Domstolen resning. 

Så detta är ett första steg men ännu är riktningen alltså oklar.  

Hursomhelst betyder detta att det #spår grävt fram, och som advokat Johan Erikssons (med flera) resningsansökan bygger på, inte går att avfärda juridiskt.

Det måste nu tas på allvar även av Riksåklagaren.

På ett personligt plan känns detta beslut väldigt glädjande. Vi har lagt ned väldigt många timmar på att undersöka fallet och många sena kvällar han jag undrat vad jag gett mig in på. Men Spår verkar vara en pod som behövs i mediasverige. För andra gången på fem år (7 säsonger) har vi trängt in i Högsta Domstolens öron. Det trodde jag aldrig när vi drog igång 2015. Samtidigt känns det bara helt rimligt med tanke på de två fallen.