Tungt pris till Spår

Mathilda Ejefalk och Andreas Linderfors delar ut Gyllene Haldan på Grävseminariet i UppsalaŒ. Glad mottagare av priset är Anton Berg, som tilldelas den förgyllda skrivmaskinen tillsammans med Martin Johnson. Foto: Noella Johansson

 

Podcasten Spår tilldelades på i helgen det prestigefyllda priset “Den Gyllene Haldan” på Föreningen grävande journalisters årliga seminarium i Uppsala.
Anton Berg och Martin Johnson hedras med motiveringen:
”Med grävande journalistik i ett medie helt rätt i tiden har de visat att de som tredje statsmakt kan förändra på riktigt, och genom sitt tillgängliga berättande nå ut till flera tusen lyssnare
– Det här är ett fantastiskt kvitto på vårt slit och en landvinning för oss alla som försöker utveckla ljudberättandet och podcastvärlden, säger Martin Johnson.

“Den gyllene Haldan” är ett vandringspris där journaliststudenterna vid Mitthögskolan i Sundsvall uppmärksammar annorlunda journalistiska gärningar. Priset kallas också “Det lite större journalistpriset” och är tungt, det består av en förgylld skrivmaskin av märket Halda. Pjäsen delades för ut under årets Gräv-seminarium i Uppsala där Sveriges bästa grävande journalister belönas.

I första säsongen grävde Anton Berg och Martin Johnson i fallet med Kaj Linna som nu är inne på sitt 13:e år i fängelse. Linna dömdes 2004 för mordet i Kalamark samma år men på svag bevisning. Han har genom åren sökt resning och hela tiden hävdat sin oskuld. Spårs granskning låg i hög grad till grund för Linnas tredje resningsansökan. I december 2016 beviljade Högsta Domstolen Linna resning, man pekade direkt på Spårs intervju med huvudvittnet som ett av de främsta skälen till beslutet. Ny rättegång ska ske i maj i år.

– Det är otroligt häftigt att vi nu nått över 5,3 miljoner lyssningar, inte minst när många mediehus idag kämpar för sin journalistik, men också en fantastisk känsla när även fem jurister i Högsta Domstolen lyssnar på Spår. Med detta tunga pris får vi ännu en väldigt fin bekräftelse på att det vi gör är uppskattat och behövs, säger Anton Berg.

– Vi är faktiskt Sveriges enda grävande podd. Och vi vill tacka vårt gäng fantastiska människor runt omkring – våra researchers Lisa Dumoulin och Nina Silventoinen och så alla på Acast som ger oss så bra förutsättningar, säger Martin Johnson

Just nu pågår arbetet med en femte säsong men de båda journalisterna är förtegna om detaljer kring denna.

– Det här priset ger oss massor med energi nu när vi läser dokument, men mer kan vi inte säga just nu, vi vill inte riskera de intervjuer vi planerar. Men vi kan avslöja att det är en historia som kommer ta lyssnarna med ner i Stockholms undre värld, säger Anton Berg.

Norge nyfikna på Spår

I helgen var jag inbjuden till norska motsvarigheten till GRÄV – en konferens helt inriktad på att uppmuntra och inspirera till grävande journalistik – SKUP. Norrmännen har insett att Sverige ligger väldigt långt framme vad gäller podcast-utvecklingen och vill veta vad vi gör som funkar just nu. Fantastiskt trevligt, inte minst eftersom jag fick dela scen med Jack Werner som ju är så skarp och rolig.

Se så skarpa och roliga VI var:

(Jag har jobbat ihop med Jack tidigare – då blev det denna P3 Dokumentär)

Moderator var Tor-Erling Ruud som just nu släpper andra säsongen av norska podden Uløst – nu avhandlar man, det även i Sverige kända, fallet med den försvunna Therese. Det var ett av de mord som Thomas Quick dömdes ha utfört men sen också friades för.

Vill man läsa mer om vårt snack finns det här:

Tre «dos» og én «don’t» når du lager podcast

 

Kaj Linnas resningsbeslut – en seger för mångas slit

Torsdagen 29 december 2016 var en stor dag. Kaj Linna beviljades resning av Högsta Domstolen och det är ett historiskt beslut. Det var Kaj Linnas tredje resningsansökan och efter drygt 12 och ett halvt år kan han nu på allvar börja räkna med frigivning.

Efter ett sanslöst mediatryck där min telefon aldrig ville sluta ringa i torsdags (intervjuer i TV4:s Livenyheter, P4 Extra, Studio Ett, P3 Nyheter, Aftonbladet, Göteborgsposten och till sist SVT och Aktuellt) försöker jag nu samla tankar och intryck och få ner i text vad som verkligen har hänt. Detta är ju något oerhört stort.

spa%cc%8ar-i-aktuellt

Allra störst är ju detta besked för Kaj Linna själv och hans familj. Men för oss som bevakat och granskat fallet är det naturligtvis också en seger. Stefan Lisinski på Dagens Nyheter har kritiserat rättsväsendets agerande i detta fall i över 10 år. Dokumentärfilmaren Mårten Barkvall har filmat Kaj, ”Nils” och andra omständigheter av och till under nästan lika lång tidsperiod.

Våren 2015 gjorde Martin Johnson och jag vår granskning i och med första säsongen av podcasten Spår.

Även Veckans Brott och en viss Leif GW Persson har vid två tillfällen kritiserat det här fallet och hur åklagare och tings- och hovrätt behandlat bevisvärderingen.

Så visst känns det bra just nu.

Samtidigt framhåller Kaj Linnas advokat, Thomas Magnusson, som nu vunnit en så viktig delseger i och med den beviljade resningen, att han känner en klump i magen och en i halsen. För det är ju i grunden en så sorglig historia. Det här borde ju aldrig ha fått ske från första början.

Vad Kaj Linna säger får jag veta på måndag när jag och Martin åker för att träffa honom. Det kommer alltså ett avsnitt till i Spår om #Kalamark – någon gång i januari.

Vad var det då som till slut fällde avgörandet?

Högsta Domstolen pekar på flera punkter i sitt beslut. Men allra viktigast är ”Nils” och att hans trovärdighet som vittne nu ifrågasätts på grund av de nya uppgifterna som förs fram i resningsansökan.

”I detta ärende har sålunda framkommit att ”NILS” (min ändring) numera anger att ett skäl till resan till Piteå den 13 april 2004 var att skaffa narkotika. Uppgiften avviker från vad han uppgav i rättegången där han angav andra skäl för den resan. Denna uppgift förstärker oklarheterna kring avvärjningsresan och väcker ytterligare frågor när det gäller MVs trovärdighet.”

Högsta Domstolen gör en intressant bedömning här. För man tar också upp vad tidigare resningsansökningar framfört om hur Nils uppgifter om den så kallade avvärjningsresan inte är förenliga med sanningen. Och det är uppgifter HD hämtar från tidigare resningsärenden i fallet. Man menar nu att det som framkommit sammantaget med det som tidigare är känt gör att Nils trovärdighet är så dålig att hela målet bör tas om.

Just delen med narkotika är ju hämtat från den intervju som Martin och jag gjorde med ”Nils” i Spår. Vi hade då stor hjälp av Mårten Barkvall och Stefan Lisinski som förberedde oss på hur ”Nils” antagligen skulle agera. Mårten Barkvall har filmat honom tidigare och då fått på film hur Nils berättar nya saker, som till exempel att det var redan 1997 som Kaj pratat om en stöt mot bröderna. Men det kunde ju i så fall inte stämma, så tidigt visste varken ”Nils” eller Kaj vilka bröderna var.

Högsta Domstolen skriver om denna omständighet:

”NILS” (min ändring) har i brottmålet angett att KAJ LINNA (min ändring) dagarna före mordet berättat om planer på en stöt mot bröderna Enligt de uppgifter som nu har kommit fram skulle KAJ LINNA ha berättat om sådana planer mycket lång tid före mordet. Det kan antas att det för hovrättens bedömning har haft viss betydelse att KAJ LINNA berättat om planerna kort tid före mordet. Att ”NILS” först nu berättat om detta inverkar även allmänt sett menligt på tilltron till hans uppgifter.”

Dessutom påstår Nils nu att han varit hos bröderna två gånger, inte en, för att få pengar för att lösa brödernas problem med affärerna med ”Bertil”. Han ska ha fått 60 000 vid ena tillfället och 80 000 vid andra. Tidigare har han påstått att det bara varit ett tillfälle och ”bara” rört sig om 80 000 kronor.

Högsta Domstolen i sin bedömning nu:

 

”21. De nya uppgifter som ”NILS” har lämnat om resan till Piteå, om planerna på en stöt och om kontakterna med bröderna L är inte sådana att de sedda för sig utgör skäl för resning. Det gäller också om de bedöms tillsammans med de ytterligare omständigheter som KAJ LINNA åberopar i detta resningsärende. Förhållandena är emellertid speciella. I tidigare resningsärenden har det lagts fram andra omständigheter som också har varit ägnade att inge tvivel om riktigheten av NILS uppgifter. Med hänsyn härtill måste även ett mindre bevistillskott kunna vara tillräckligt för ett förändrat ställningstagande

22 ”NILS” vittnesmål har varit avgörande för den fällande domen. Den osäkerhet som nu har uppkommit när det gäller tilltron till och tillförlitligheten av hans uppgifter får betydelse för bevisvärdet av hans utsaga.

23 Det finns mot den nu angivna bakgrunden, och med beaktande av att straffet har bestämts till livstids fängelse, synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om KAJ LINNA har förövat brotten.”

Med andra ord – Nils trovärdighet är nu, i och med de uppgifter som advokat Thomas Magnusson för fram och som han hämtat från dels Spårs intervju men också från Mårten Barkvalls filmsekvenser tillsammans med de tidigare uppgifter som Stefan Lisinski arbetat fram under många års slit, enligt HD, så dålig att hela målet bör tas om.

Viktiga personer för denna utveckling har också Jan Olsson och Peter Karlsson varit. Båda har arbetat som polisutredare men i detta fall har man arbetat på advokat Magnussons uppdrag. De hörs också båda i Spårs granskning.

Som ni märker är detta ett jättejobb som gjorts under lång tid och av envisa och slitsamma människor. När jag träffat dem slås jag över hur hjälpsamma alla varit, hur Stefan Lisinski delat med sig av sina artiklar, sin kunskap och sin tid. Hur Mårten Barkvall gav oss kunskap om de sensationella nya uppgifter som Nils redan börjat läcka i Mårtens film och hur han dessutom hjälpte oss att komma i kontakt med Nils för Spårs intervju. Jan Olsson visade oss rent tekniskt vad den tidigare polisutredningen missat, Peter Karlsson visade på de likheter som finns med andra fall och därmed med andra potentiella gärningsmän.

Att Högsta Domstolen nu använder sig av så många olika detaljer, framförda under så lång tid, och menar att de samverkar i deras resningsbeviljande gör därför att alla som kämpat kan känna att just deras insats haft betydelse.

Att dela denna upplevelse och denna insats med dessa människor känns väldigt väldigt bra.

Att Acast gett mig och Martin rätt förutsättningar för vårt arbete med Spår känns extra bra just nu, för det är ju avgörande att någon betalar för journalisters arbete, det visar verkligen detta fall.

För den där klumpen som advokat Thomas Magnusson beskriver så bra, finns även i mig. Ska det verkligen behövas så många personer som jobbar så länge för att städa upp när rättssamhället inte gör sitt jobb?

Eller som Kaj Linnas skriver, via sin syster Carita Postma-Kaukosalo:

”Det är ju inte så att det är pga att Sverige har ett fungerande rättssystem som jag har fått resning. Utan det är pga en rad fantastiska enstaka händelser som har hänt. Egentligen som att vinna på ett lotteri! Det är ju inte därför att rättsväsendet har samarbetat, utan tex orubblighetsprincipen, har motarbetat rättvisan. Vilket naturligtvis inte är meningen med den eller rättsväsendet.”

 

Högsta Domstolens beslut hittar man här

 

 

 

 

 

GW rör ihop detaljerna om Kalamark i Veckans Brott

Igår tog Veckans Brott upp Kaj Linnas fall och även Spårs granskning i fallet #kalamark – emellertid rörde den gode polisprofessorn GW ihop detaljerna något. Den vi kallar Nils pekades aldrig ut som skyldig av överlevande brodern Sune. Han pekade direkt ut Bertil. Men det var Nils som skulle varit för tjock för att krupit genom gluggen. (Detta var inte helt klart i TV igår)
ska%cc%88rmavbild-2016-12-07-kl-11-08-38
Det börjar alltså med att Sune pekar ut Bertil. Bertil hörs och får alibi genom sin pappa. Bertil säger också att Nils vet mer. Nils påstår att det är Kaj Linna som är skyldig.
 
Vidare menade GW att spåret med polackerna (som dömdes för liknande brott i Långared) var långsökt eftersom GW är säker på att någon lokal person gjort detta.
 
Det vi berättar om i Spår är en polis som undersökt och löst Långaredsfallet, han pekar på att EN av personerna (två polacker) kan ha varit inblandad i Kalamark. Han får stöd från en kriminalforskare som visar på hur märkliga detaljer som är lika i båda fallen. Teorin som framförs i vår granskning står sen Jan Olsson för, han har sett spåren kring bilen i Kalamark och säger, precis som GW, att de tyder på TVÅ personer som utfört brottet.
 
Alltså en av polackerna TILLSAMMANS med en lokal person. Detta är bara en teori men den visar på att det inte är ställt utom rimligt tvivel att det endast kan vara Kaj Linna som utfört brottet.
luckan-anton-mick-ga%cc%8ard-bakom
Det som vi däremot menar är vår starkaste gärning med vår granskning, själva scoopet om ni vill, är när vi får Nils att berätta en sak som han undanhållit för såväl polis, tingsrätt och hovrätt. Han berättar att han åkte till Piteå för att köpa knark.
På direkt fråga i Hovrätten från Linnas advokat ”Hade du något annat skäl (än att träffa Kaj Linna) till att åka till Piteå?” svarade Nils ”nej”.
Nu berättar han att han alltså hade det.
 
Om det är mened eller inte återstår att se, men det skapar mycket skarpa tvivel kring Nils trovärdighet som huvudvittne och det stärker Kaj Linnas version. Han har från första början sagt att han träffade Nils den kvällen och att Nils då var ”påtänd”.
 
I Veckans Brott igår uttryckte GW tvivel kring resningsansökan som nu behandlas av HD, inte för att han tror att Linna är skyldig, tvärtom. Men för att det saknas ny information/bevisning. Menade GW.
 
Men det gör det alltså inte. Nils nya version, där han erkänner att han undanhållit historien om knarkköpet medvetet i rätten, ÄR ny och viktig information. Därför bifogades denna del, Spårs intervju med Nils, i resningsansökan.
 
GW slog dessutom fast att man inte hinner från Linnas bostad till brottsplatsen på den tid som är fastslagen. Spår hann inte heller när vi försökte göra om resan. Men det finns för många olika felkällor (väglag, snödjup etc) för att man så säkert ska kunna uttala att det är omöjligt.
 
I övrigt tackar Spår Veckans Brott för att ni nämnde vårt jobb och för att ni ger plats åt fallet. Det är ett mycket svagt indiciemål där polisutredningen är ”ett gungfly” för att citera den ursprunglige förundersökningsledaren. Och gungflyn bör knappast ligga till grund för livstids fängelse.
kaj-linna-4
 

Spårs fjärde säsong skapar reaktioner

I tisdags, den 29 november, släppte vi femte och sista avsnittet av Spår om #Raggarmordet. Det har varit en snårig säsong där vi låtit lyssnare komma med tips och där vi haft en tes som vi, mitt i granskningen behövde ompröva radikalt. Vi ville att den här säsongen skulle vara vår mest transparenta, alltså har vi tagit med er lyssnare på så mycket som möjligt av våra olika arbetsmoment, resor, intervjuer, men också funderingar och orosmoment (att stå i hissen till Jan Guillou för att berätta för honom att Hannes Råstam trodde att Guillou hade fel om Keith Cederholm var till exempel ett moment som skapade en del oro. Bäst att göra radio av det…)

Nedan ser ni lite av det ståhej som serien väckt, vi återkommer när vi får reda på vad juristerna kan åstadkomma. Det blev även en löpsedel där inte minst Janne Josefsson var missnöjd (inte på oss, mer på GT/Kvällsposten) eftersom det stod att han och Jan Guillou hamnat i ”mordbråk”. Janne Josefsson var rätt sur över detta när vi träffade honom på Stora Journalist Priset-middagen. (Jodå, Martin och jag var inbjudna i detta celebra sällskap i år, ytterligare en fjäder i hatten för vårt jobb med Spår. Eller så behöver de tänka på föryngringen bland gästerna kanske…)

Mordbråk är hursomhelst inget snyggt ord, håller helt med Janne Josefsson, men skönt då att Spår inte hamnade i skottgluggen.

 

Läs inte artikeln nedan om ni inte vill spoila!

kvp-om-rolle

Vill ni läsa mer gör det HÄR

 

Allt om Spår och våra säsonger, inklusive alla avsnitt, hittar ni HÄR

Spår säsong 4: Raggarmordet

Raggarmordet 1979 är svensk kriminal- och journalistikhistoria. När reportern Jan Guillou får tips att Keith Cederholm kan vara oskyldigt dömd börjar han ett arbete som slutar med Stora Journalistpriset. Keith Cederholm frias och historien slutar lyckligt – men inte för alla. De övriga som dömdes tillsammans med Keith nekades resning. Trots att de handlat på order av Keith, som nu bevisligen inte varit med om brottet. Hur kunde det komma sig?

Spår tar vid där Jan Guillou körde fast 1984. Kan fler ha varit oskyldiga? Och kan de i så fall få upprättelse över 30 år senare? Trailer ute nu, lyssna här ovan. Avsnitt 1 släpps 18 oktober.

Lyssna på hela trailern här: acast.com/sparpodcast

#raggarmordet #sparpodcast #acast

Läs mer om vad Spår är och vad vi vill göra med vår podcast här

Ett otroligt stöd – tack!

anton-och-vilmer

Programmet om vår son Vilmer har fått så många reaktioner, så mycket fina tankar, hälsningar och otroligt mycket kärlek!

TACK! Vi är överväldigade om omtumlade – så fantastiskt att få detta bemötande i en så personlig historia som detta program är.

Läs reaktioner i kommentarerna här

anna-och-vilmer

Min fru Anna, som gjort programmet, skriver:

Tack alla som lyssnat. Jag hoppas att dokumentären har bidragit till en liten insikt i hur det kan vara i en annan typ av familj. Den var min intention: att sprida en uns kunskap.

Och Christian, jag måste också svara på din fråga om det finns något man kan göra i den mån man är skyldig något. Du har redan gjort det som jag ville när jag bestämde mig för att göra dokumentären: du har lyssnat, fått inblick i vårat liv, kanske lärt dig något, kanske kan du se på oss föräldrar till funkisbarn och våra barn på ett annat sätt än du gjorde innan (utan att veta hur du såg på oss då) .
Det är allt jag vill.
Att alla ska lyssna och förstå.
Tack för allt fint beröm.
Lycka till mer era familjer.

albin-och-vilmer

Vi kämpar på i vardagen, med alla fina ord vi fått nu gör det fortsatta vägen lite lättare!

En dokumentär om min son

På fredag släpps en pod som är det mest personliga radioprogram jag varit med om – men det är min fru Anna Berg som gjort det.

P1 Dokumentär: Vilmer utan diagnos – av Anna Berg

Vilmer och ballong

Det handlar om vår son Vilmer och hans mycket speciella hjärna. Vilmer har en icke specifierad utvecklingsstörning vars orsak ännu inte, trots sju års utredningar, har fått någon förklaring. Vi vet att hans hjärna producerar för lite myelin, ett fett som ligger kring nervtrådarna. Saknas det går informationen i hjärnan långsamt och det gör i sin tur att all utveckling, motorisk så väl som intellektuell går långsamt. På Vilmer märks det kanske allra mest i hans talsvårigheter. Men vi vet alltså inte varför Vilmers hjärna producerar för lite myelin.

Anna har gjort programmet för att det är just en sån här dokumentär vi hade velat höra när vi var som mest oroliga över vår nya bebis. Varför vänder han sig inte? Varför är han så stel? Så tyst? Hur blir han när han blir stor? Kommer han kunna gå? Cykla? Gå i skola? Eller är han bara lite sen? Hur gör man om man blir förälder till ett handikappat barn? Orkar man? Vilket alternativ finns ens?

Det är ett naket program om våra rädslor men också om hoppet och hur livet hela tiden förändras, helt obrytt om vad vi som fåfängt försöker styra vår tillvaro tycker om det. Det blir också en bit om hur forskarvärlden ser på Vilmer. Sverige ligger långt fram inom genforskningen och den kliniskt genetiska diagnostiken och det pågår ett ständigt arbete med att fastställa nya, tidigare okända diagnoser. 2009 blev Vilmer ett av de barnen som nu ingår i studier på Klinisk Genetik vid Karolinska sjukhuset i Solna

P1 Dokumentär släpps som pod på fredag och sänds i P1 FM på söndag 15:03.